disträ.

är mitt mellannamn.

För tillfället så är jag lite glömsk. Tror att min hårddisk är lite full helt enkelt. Det här har visat sig på några olika sätt i veckan men det som blir mest påtagligt för mig är inte att jag glömmer köpa frimärken eller yoghurt, utan på lite mer märkliga sätt. Favoriten än så länge den här veckan hände igår när D och jag lagade mat. Eller rättare sagt, D lagade mat och jag packade upp resväskan sedan tidigare event i veckan. När det var gjort erbjöd jag mig att hjälpa till och blev  tilldelad att göra ägghalvor. Det vill säga, att ta kniven och dela det koka ägget i två delar. Jag tar uppgiften på största allvar och delar ägget. På "fel håll". Så det jag får är två korta, tjocka och obalanserade ägghalvor istället för en lång, fin och lätt rundad. (Ni vet, som de ser ut på julborden)

D mumlar något om att "borde du inte dela dem åt andra hållet istället"? Och där står jag. Med skägget i brevlådan och vet inte ens vad som hänt. När han dessutom lägger till "har inte du erfarenhet av sånt här??" så blir jag mållös. Efter att ha serverat någonstans runt 10 000 julbord så borde jag verkligen ha koll på "sånt där". Verkligen. Någon som vet var man kan utöka minnet för en hjärna årsstämplad 1982?

 

idag var det dags igen...

.. för ett besök på arbetsförmedlingen.

Vi var en grupp på 6 personer där jag var yngst i församlingen. Vi hade den före detta läkarsekreteraren, egenföretagaren, butiksanställde och två som inte vågade öppna munnen för att säga vad de gjort tidigare. Utan som fyllde i sin kalender, ritade blommor och tittade på klockan.

Jag erkänner, jag ritade också blommor. Men jag fick mycket information som var nyttig och som jag inte haft riktig ordning på gällande a-kassa, praktikplatser, jobbcoacher och annat smått och gott. Imorgon har jag mitt individuella samtal som ska bli spännande. Väntar ju som sagt på besked ang framtiden, men jag tänkte jag rustar mig till tänderna med att sätta en handlingsplan imorgon, starta-eget dag i malmö på torsdag och på fredag... ja, då ska jag jobba på bowlingen för att påminnas om att det är inte det jag vill göra för resten av mitt liv.

Men idag har jag en pruttdag skulle man kunna säga. Trött som en gnu, förkyld, påmind om att jag är arbetslös och stressad över att jag har massssssor att göra på mitt extrajobb. En mycket märklig ekvation att få att gå ihop. Just idag kräks jag på ord som kompetens, kunskaper, arbetslöshetsersättning, ekonomi, prognoser och projektledning. Jag vill bara stoppa upp dem någonstans där ljuset inte når för att få vara ifred. 

Skillnaden mot sommaren är att jag inte har ångest. Och det är något jag är så innerligt glad över. Egentligen är jag bara trött och förkyld. Det är inte värre än så, men ni vet de dagar när allt som sägs bara retar gallfeber på en.

NEJ JAG ÄR INTE TRÖTT vill jag bara skrika. Även fast det är precis just det jag är. SLUTA PRATA MED MIG, DU STÖÖÖR MIG. Fast det egentligen är det jag vill. Säg något roligt så jag får skratta ända från tårna. Nästan så jag ska be någon killa mig under fötterna så jag måste skratta.

Satan, har ju glömt måla tånaglarna. Nehe, då får jag helt enkelt sätta fart istället. Tjipp.

något märkligt hände..

..mig idag när jag var och handlade.

Står i min egna lilla värld och plockar de finaste nektarinerna (svår urvalsprocess det där) när en man kommer fram till mig. Han börjar med att berömma min fantastiska energi och fortsätter sedan i ca 10 minuter att prata om allt och ingenting. Men återkommer ständigt till min fantastiska och varma energi. Mannen pratade på och till slut fick jag dra en vit liten lögn om att jag var tvungen att skynda till en vän som stod och väntade på mig för att komma därifrån.

Jag kunde liksom inte bestämma mig om han var helt galen och rymt från en institution eller om han bara var väldigt hängiven sin uppgift i livet; att söka människors energi samt forska om vitlök (!).

Men han sa en fras innan jag gick, som har fastnat något vansinnigt;

Lycka är en sådan flyktig känsla, så du kanske inte ens märker av den.

Amen.


orolig själ..

..blev jag nu. Berättade något för en vän, något som jag helst hade velat slippa att veta om. Men hade jag varit i dennes situation så hade jag varit vansinnig om jag inte fått reda på hur det låg till - egentligen.

Ska iväg och jobba om ett par timmar, men hade nog behövt mig en springtur för att reda ut det här.. typiskt att det ska hällregna! Min bästa får gärna komma hem snart. Behöver honom till att reda ut lite vett i mina spretiga tankar just nu..

Ska se till att fixa lite kvällsmat nu, så jag står mig hela natten lång som entrékassörska. Hehe, vi välkomnar alla studenter en dag som denna. Det kommer bli underbart! ;)

RSS 2.0