lördagsfilosoferar
Ingen är här förutom jag och jag bara myser. Har hunnit med mycket på de 2 timmar jag varit här, vilket känns fantastiskt bra. Sitter och bökar med deklarationer och lite utredningsarbete och det är riktigt spännande.
Jag har alltid trott att jag är den som går igång på face-2-face servicemöten och brunnit för att göra mina matgäster nöjda och upplevt ett inre rus när jag sett dem bli glada och överraskade i sin upplevelse.
Jag har kanske varit lite snäv i mina tankegångar i hur service kan levereras, vilket nu har gett mig lite affärsidéer som jag förhoppningsvis ska kunna utveckla. Jag vill ju att mina kunder ska förstå sina bokslut och inte bara de poster som står längst ner, det vill säga beräknad vinst och beräknad skatt. För inser och förstår man som företagare vad som står ovanför kan man påverka sin balansrapport och resultatrapport när en budget planeras och inköpen görs. Och likväl hur priset för utförd tjänst behöver justeras emellanåt. Anledningen till att jag och andra redovisare finns är ju för att sköta bokföringen och förklara för företagaren hur redeovisning funkar. Men det finns så oerhört mycket mer vi skulle kunna göra. Nu ska jag bara lyckas formulera dem i ord oxå. Efermiddagen är räddad!
disträ.
För tillfället så är jag lite glömsk. Tror att min hårddisk är lite full helt enkelt. Det här har visat sig på några olika sätt i veckan men det som blir mest påtagligt för mig är inte att jag glömmer köpa frimärken eller yoghurt, utan på lite mer märkliga sätt. Favoriten än så länge den här veckan hände igår när D och jag lagade mat. Eller rättare sagt, D lagade mat och jag packade upp resväskan sedan tidigare event i veckan. När det var gjort erbjöd jag mig att hjälpa till och blev tilldelad att göra ägghalvor. Det vill säga, att ta kniven och dela det koka ägget i två delar. Jag tar uppgiften på största allvar och delar ägget. På "fel håll". Så det jag får är två korta, tjocka och obalanserade ägghalvor istället för en lång, fin och lätt rundad. (Ni vet, som de ser ut på julborden)
D mumlar något om att "borde du inte dela dem åt andra hållet istället"? Och där står jag. Med skägget i brevlådan och vet inte ens vad som hänt. När han dessutom lägger till "har inte du erfarenhet av sånt här??" så blir jag mållös. Efter att ha serverat någonstans runt 10 000 julbord så borde jag verkligen ha koll på "sånt där". Verkligen. Någon som vet var man kan utöka minnet för en hjärna årsstämplad 1982?
drar till malmö
Jag satsar på en försmak av sommaren till frukost. Mammas arbogaplockade blåbär! Tack mor.
snö.
Oj. Efter helgens och dagens snöväder så är jag helt mållös.
Jag kan inte minnas att jag någonsin sett så mycket snö i hela mitt liv. Tydligen var vintern 86-87 även den extra ordinär gällande snö, men eftersom jag var runt fyra år på den tiden så litar jag inte riktigt på minnet mitt.
I onsdags natt styrde jag kosan mot Stockholm och i torsdags morse entrade jag systers lägenhet och kände mig som hemma. Efter härliga dagar, som jag beskriver lite senare, var det dags för systers födelsedag. Vi visste att det skulle börja snöa och vara busväder under lördagen, men jisses vad det piskade. De som körde till Stockholm beskrev det som att det snöade, men även blåste så vägen var ändå fin.
Vi kalasade och jag skulle följa med C och familj hem på kvällen. Ut till bilen, förundrades över att det var så mycket snö och började sedan att rulla mot Arboga. Någonstans här insåg vi att det snöade ordentligt, efter Södertäje var det bara vitt, vitt, vitt. Efter en och en halv timma hade vi tagit oss till strängnäs och var tvungna att stanna för att proviantera. Vallarna i rondellerna var ingen barnlek och det gällde att satsa för att kunna komma över med bilen. Ut igen på vägen, till Eskilstuna kom vi och här slutade den plogade vägen och övergick i den snörika vägen. Snön vräkte ner och vi tuffade vidare och nådde Kungsör där vi fick stanna igen för att sträcka på benen lite. Ut på vägen, tog oss till Arboga och vidare till Götlunda. På vägen dit fick vi köra på fel sida av refuger, rondeller och gasa för att komma över snövallarna. Hem till familjen, parkera ute på landsvägen och sedan skotta i en halvtimma för att komma in med bilen. Jag försår min systers suktande blickar på traktorer. Skotta är ett pitoreskt inslag när man gör det så här sällan, men inte när det är två gånger om dagen..
Resan tog toalt tre timmar, vilken i vanliga fall tar halva den tiden. Puh, men hela kom vi hem allafall. Det är faktiskt huvudsaken.
Här kommer lite bilder på snön, håll i er skåningar. Här ligger vi i lä..
Promenad på lördagen. ocharmigt.
Skotta är roligt nästan jämt.
Hallå? Brevlådan, var är du?
Skoterstövlar och bolagsjackan på. 
Nästa brevlåda.
Grannens istappar.
Helst vill man bara upp o leka i vallarna.
Eftersom vädret fortfarande spökar för SJ, så fick hemresan vänta och imorgon tar jag det pålitligare färdmedlet buss för att ta mig hem till mildare väder. När jag vaknade i morse var det minus 24 grader ute och som tur var hittade jag mammas gamla päls som jag glidit runt i idag, så jag slapp frysa rumpan av mig.
Längtar hem till bästa och mitt lilla hawaii. Nu är det helt okej om våren kommer. Helt okej.
jaaa
västeråsare
Grattis till lägenheten L8. Vill du att vi ska komma och mustach-inviga den?
har ni hört den här?
ny vecka, nya steg.
En dag fick jag ihop 12500 steg. Dagen efter 6800. Hittills idag har jag gått 4057, och då har jag ändå promenerat rätt så duktigt tyckte jag, men inte då. Som tur är ska jag hoppa till gymet senare för att öka på stegen lite. På mina tidigare jobb har jag alltid fått väldigt mycket motion gratis, och nu när jag hamnat på en kontorsstol så gäller inte det längre. Så planen nu är att få ihop runt 10000 steg om dagen. Om inte annat för att jag kommer bli knäpp av att bara sitta.
Veckan som stundar bjuder på jobb (nähä!), stockholm, storasyster som fyller jämt, familjemiddag, skidåkning och mycket annat. En helt fab vecka skulle jag vilja sammanfatta det som.
En liten semestermöjlighet dök upp idag oxå. En chans som den får man inte ofta, så nu ska jag rodda för att göra den möjlig för mig & D. Sweet!
någon måste tycka att jag ska bli lite rultig
hon är tillbaka
för att få det här att funka..
Jag känner mig lite som killen i den gamla SEB reklamen, som löneförhandlar med sig själv. Mmm, jag har ju varit på kurs oxå..
Helst skulle jag vilja åka iväg och bara sätta mig på ett ställe där jag inte känner någon, och där jag bara kan vara i ett par dagar för att strukturera jobbet och hur och på vilket sätt jag vill lägga krutet. Åker jag hem till Boga är jag mer lockad av att hänga med familjen o vännerna. Är jag i Stockholm hänger jag med sis och vännerna där med. Kanske ska jag och Olja byta lägenhet för ett par dagar. Men det är ju oxå tråkigt..
Någon som har tips på ställe eller på vilket sätt jag ska kunna skärma av mig själv ett par dagar? Utan att känna mig otrevlig eller ivägen?
morgoninsikt.
I går kom min love Olja på besök, ett alltid lika roligt inslag i mina veckor. Egentligen bor hon i Göteborg, men pluggar nu sista terminen här i Hbg. Vi åt middag med BH och skrattade gött i vår trött-dimma. Olja är en ordningsam flicka. Sprider inte sina saker överallt, är gullig och hjälper till med allt möjligt som hon egentligen inte behöver göra som gäst. Men imorse hände det, och här blev jag väldigt chockad över min egen reaktion, hon gjorde en pytteliten kälkbacke i osten. Och helt plötsligt märker jag hur jag börjar korrigera den för att den ska se ut som att det hyvlas med vattenpass i mitt hushåll.
Jag har aldrig brytt mig om detta tidigare. Aldrig. Jag har istället varit den som min pappa blivit trött på för att det lutar allt för brant i osten. Och nu. Nu är jag där själv. Jag har ingen annan att skylla på än D. Jag har blivit trillad i ostvett tydligen. Funderar på att köpa en ost till bara för att snehyvla och vänja mig med branta ostar igen.
Dagens i-landsproblem serverat på silverfat.
koll på mellanrummen
har nu varit i kontakt med blogg.se för att få styr på mina mellanrum mellan raderna. Tydligen är blogg.se som allra bäst med mozilla/firefox. Jag är inget fan av den webbläsaren så när jag skriver mina inlägg får jag nu hålla mig till explorer. Chrome gjorde sig tydligen icke besvär...
Igår registrerades firman, och nu väntar jag bara på min FA-skattsedel. Det känns väldigt spännande. Och läskigt. Men magkänslan säger bra, bra heja heja. Så jag kör på den.
Fick mig även en väldigt god söndagmiddag med trevligt sällskap. Som "hej och tack för att ni bjöd in mig" tog jag med macaroons från L'etoile. Yummy säger jag bara. Och det sa de med... :)
trött i benen.
måste. se. denna.
fredag, igen?!
rullrull
helgen..
