trött i benen.

idag skulle jag vilja vara tre år bara för att kunna ropa; pappa bääär mig. Jag är trött i beeeenen..
Igår jobbade jag fine-dining och i eventform, vilket var evigheter sedan. Jag älskar det. Det är så mycket spänning, både bland oss som jobbar och bland de förväntansfulla gästerna. Gårdagens event var en avsmakningsmeny på sex rätter som kombinerats med lika många trevliga viner. Gästantalet var 160 och medelåldern var troligtvis 55.
Servisen började jobba vid 16,30 och det var rörigt, riktigt rörigt. Efter att ha samlat på mig ganska mycket erfarenhet av medelstora-stora middagar så har jag börjat luska ut de största organisatoriska missarna.
1. Rätt man på rätt plats. Delegera är det enda rätta. En Hovmästare som har övergripande ansvaret. Därefter en underhov som fungerar som en länk mellan servisen och hovmästaren och släcker de småbränder som alltid uppstår. "Var är handservetterna? Gästen där och där vill ha alkoholfritt vin." osv.  Plus att det då finns 2 personer med koll servisen kan fråga.
2. Dela in servisen i stationer. Du ansvarar för att allt är tiptop på din station. Sen hjälper du andra. Alla över allt blir bara hela havet stormar. Och väldigt förvirrat. Samma bord kan få påfyllning av vin 2 gånger men ett andra bord blir helt utan.
3. Snåla inte på personal. Personal är dyrt, men ett halvdant event är riktigt dålig publicitet. Det är ingen hemlighet att fine-dining inte är något restaurangerna tjänar storkovan på, därför är det superviktigt att allt är topp under besöket för att gästerna sedan ska komma tillbaka en "vanlig dag".
När jag läser dem igen låter det så vansinnigt enkelt. Men på något sätt är det bland det allra svåraste att få ihop. Igår gick det ganska bra ändå, de som höll i eventet är vana vid stora sammankomster, men inte lika vana att göra det "fint". Att ge 300 pers buffémat är en lätt sak för dem, men igår fick de tänka till extra.
När vi äntligen fick köra hem efter 10 timmars spring så var vi alla rätt möra. och sängen är sällan så skön som vid dessa tillfällen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0