berthas

..kring veckan som varit. Har haft en sån fin vecka med syster, picnic på klippor, lshopping, utställning på liljevalchs, after workat (after semester?), jogg runt kungsholmen i kvällssolen, thaimat, doft av tunnelbana och en frihet som jag inte upplevt på länge.

Idag var det dags att ta sig hem till Helsingborg. Och jag vill bara bort. Tillbaka. Någon annanstans. Stod i Hässleholm och väntade på anslutande tåg och funderade på vad 17 jag gör här nere. Fast egentligen så vet jag det mycket väl. Jag gillar ju skåne, havet, vännerna och det som ger mig glädje här. Fast för stunden ser jag inget av det tillräckligt klart för att vara övertygad om att jag kommer trivas här i höst.

Mycket beror nog på att allt är så skakigt för tillfället. Jobb har jag, men vem vet egentligen hur mycket det kommer bli? Kommer jag bli ensam här när alla drar utomlands eller flyttar bortåt? Plötsligt undrar jag var mitt äventyr tog vägen? Är det meningen att jag ska sitta här o bokföra till jag stupar? Blir det inte festligare än så? Är det så att jag mest försöker övertyga mig själv när jag pratar om det? Vet inte.

Allt låter så dramatiskt när det hamnar på pränt, men det är j*ligt rörigt just nu, idag. Kanske imorgon oxå, men det här är inte jag, så därför behöver jag komma på en lösning eller en tamp att dra i så jag kan komma förbi det här cementblocket som står i vägen för mig. Ska sätta mig och fundera på det.